Powered By Blogger

lördag 6 juni 2015

Det finns vänner och vänner. #blogg100 #bloggswe

098.
För att kunna hjälpa mannen med hans nya företag efterlyser jag en "Bokföring för Dummies" och syftar givetvis på mig själv. Den företagsekonomi jag (av tvång) läste på gymnasiet är såklart borta ur minnet och de transaktioner jag behövt göra inom apoteksbranschen är inte av den arten som lär förekomma här. Tacksam för all hjälp i denna fråga!

Det är så mycket annat mannen behöver koncentrera sig på, så jag vill kunna vara behjälplig vid behov. Ibland är han ju på resande fot och ibland kan han faktiskt behöva slippa tänka på jobbet och relaterade spörsmål. Är det någon som har tips på prisvärd dator med dockningsstation mottages detta också tacksamt.

Jag är lite förundrad över att vissa vänner vi vänt oss till med sådana frågor inte verkar ta dem på allvar. Som om det vore självklart att man är expert på datorer för att man är expert på bilar och reservdelar? Det är inte fråga om att få något "gratis", utan bara för att slippa gå på minor och/eller tappa tid och fart för arbetsuppgifterna i sig, det vill säga sälja sina produkter och få nöjda kunder.

Tjänster och gentjänster är trevligt och ibland kan den ena stå till tjänst med både råd och praktisk hjälp, medan den andre kanske "bara" har möjlighet att tipsa om någon annan som kan och det duger lika gott. Den som klart och tydligt säger att "jag inte kan just nu" faller det ingen skugga på, det är ärligt och mycket bättre än att påskina att man ska hjälpa till och sen inte gör det.

Mannen är en sån som alltid ställer upp och hjälper andra när han kan och även när han egentligen inte har tid. Jag är likadan, vi slår gärna knut på oss själva för att hjälpa någon i knipa. Därför blir kanske besvikelsen större än hos andra, när vi inte får samma respons. Inte heller ber vi om hjälp i "onödan", utan tänker att vi inte vill "besvära" och "kan själva".

Dock har vi väl båda två blivit äldre och klokare och inser att det blir för jobbigt att alltid fixa allt själv och bedömer att det är sunt att be någon annan om assistans och i förekommande fall betala för den. Sorgligt nog är vi uppenbarligen alltför naiva och godtrogna fortfarande, eftersom hjälpen uteblivit. Är vi "gammaldags" och hopplöst efter vår tid, när man tror på hjälpsamhet mellan vänner?

I dessa tider med "kläd- och prylbytardagar", loppisar, samåkningsgrupper, matlag och återbruk och -vinning, blir åtminstone jag helt desillusionerad. Men för att inte vara negativ hela inlägget igenom, vill jag berätta om en jätterolig sak. Igår fick jag ett paket från min kära vän Argyro i Grekland.
Hon är en mycket god vän och nästan som en syster, fast vi aldrig har setts "IRL".

Det hon och jag har är väldigt speciellt och vi har både skrattat och gråtit ihop under många år. Hon önskade sig en burk honung, egentligen dansk, när hon fyllde år. Jag frågade mina danska (mer eller mindre) vänner om det var någon skillnad på svensk och dansk honung och fick nekande svar. Jag skickade en burk svensk, ekologisk honung till henne och påskgodis till barnen.

Hon "svarade" med dessa handarbeten och jag är helt stum av beundran:



Som sagt, det hon inte vet om mig är inte värt att veta och självklart vet hon vilka färger jag gillar! Armbandet är fantastiskt vackert och handväskan är den första hon tillverkat, men det hade man inte kunnat tro, eller hur? Färgerna återges inte riktigt bra med min mobilkamera, de är ännu starkare i verkligheten. Jag blev glad över presenterna och teckningarna från hennes dotter.

Idag ska vi röja ur mannens gamla arbetsplats, hämta lite "gammal" potatis till en potatisgratäng som ska serveras till lammrevben. Tanken var att röja lite i trädgården också, men det är vått och mulet igen. Å andra sidan behöver vi städa inomhus också...

Ha en fin Nationaldag och fira den på ett föredömligt vis. Inga dumheter eller rasistiska inslag, bara svensk stolthet över vårt vackra land!





2 kommentarer:

  1. Tyvärr kan jag inte ge några tips om varken det ena eller det andra!
    Hjälpa varandra - är det inte därför vi är här?

    SvaraRadera