Det är såsen som gör det. #bloggswe

Ibland blir jag lite förvånad över mannen. Jag laddade slökokar'n, alltså vår crock pot, i förmiddags innan jag åkte till jobbet. Två "rumpstekar" av lamm fick ledigt plats ovanpå grönsaker och andra goda saker. Det var inte så mycket kött på benen, därför var min tanke att göra en gryta eller ragu på köttet när det gått klart.

Mört och fint blev det, men utan sååås?!

När jag kom hem har mannen kokat ris och ätit upp ena rumpsteken. Utgår jag ifrån, då det bara fanns en kvar på varmhållning i pottan. Huamej, så torrt och tråkigt det måste ha varit! Buljongen var förvisso god, men något fadd, vilket är symptomatiskt för slökok. Det krävs mycket mer kryddor än man tror och bästa resultatet blir det om man tillsätter hälften mot slutet av koktiden.

Jag har inte kunnat fråga honom hur det smakade än, eftersom han repar med de andra pojkarna ikväll. En aning konsternerad lyfte jag ur den andra steken och silade av buljongen i en kastrull och gjorde en sås. Benade ur köttet och lade under lock, samt värmde riset lite grann i mikron. På med en massa god sås och så blev jag mätt och glad. Vilket mannen knappast kan ha blivit.

Men vad vet jag? Varken mannen eller jag är tankeläsare, i alla fall inte jämt. Min gryttanke var kanske bara en tanke och oförmedlad, eller så hann han inte göra mer innan han var tvungen att åka? Det händer att både jag och mannen är helt övertygade om att vi berättat om en idé eller förslag, sen visar det sig att så icke är fallet. Bara en tanke, som fastnade på vägen.

Hur som helst, i morgon ska han stå för maten helt och hållet, den är inte bestämd än. Jag får alltså en överraskning när jag kommer hem. Det är roligt! Nu ska jag strax ta med ett av alla de korsord som hamnat i brevlådan på sistone upp i sängen och koppla ner och av. Jag har uppenbarligen varit upptagen med så mycket annat, men jag vet inte vad?

Besök och matlagning, samt jobb förstås, är väl en del av förklaringen. Sen kan det ju vara så att jag pratat med mannen en hel del också. Vilket får mig att tänka att jag behöver höra av mig till en och annan. Jag försöker i morgon, okej? Du vet vem du är...

Sov gott när det blir dags och dröm vackert!