fredag 17 april 2015

Att skiljas är att dö en smula. #blogg100 #bloggswe

048.
Idag tog jag "farväl" av en kär arbetskamrat. Hon har semester när jag avslutar mitt vikariat och går tillbaka till en oviss framtid. Hon ska besöka det stora Äpplet och jag är avundsjuk för egen del, men glad för hennes skull. Jag kommer att sakna henne så in i vassen, men vi kommer att ses antingen här eller där i fortsättningen också, det var vi rörande överens om.

Det kommer bli jobbigt, detta. Beroende på schema och annat, blir det någon eller några varenda dag de närmaste två veckorna. Klumpen sitter i halsen och blinkersen funkar jättebra. Går på högvarv.
Bilen går också bra. Bättre än dess ägare, faktiskt. För det finns grejer att köpa som skyler över krockskador och skråmor. Smink och plåster. Bucklor i själen är svårare att banka ut.

Tillknycklade människor ser jag varje dag. Det finns de som är sköra som glas, men funktionsdugliga och de som är fullständiga vrak och beter sig som om de vore fullt normala. Ändå finns det något som avslöjar dem. En kvinna kommer in till oss praktiskt taget varje dag. Hon handlar det hon "behöver" och bara kvalitet, "för det har pappa lärt mig".

Varje gång hon går, tackar hon för god service och bemötande och säger att hon ska åka hem. Nästa dag är hon tillbaka. Jag kan inte neka henne att handla, men jag kan ju försöka avstyra de dyraste varorna. Visserligen kan hon ha outsinliga källor att ösa ur, men det känns inte rätt att uppmuntra köp in absurdum. När ska det användas och kommer någon att behöva kasta allt?

En annan storkund ville köpa graviditetstest. Kom tillbaka för att det visade fel och ville ha ett annat som inte visade hur många veckor det gått. Hon undrade hur tidigt man kan göra ett test och hur säkert det är att svaret är helt riktigt. "Är mensen långt över tiden" frågar jag, såklart.
"Mens?! Det har jag inte haft på många år" säger hon. Nä, det var väl det jag anade...

När jag kom hem idag fick jag något av en chock. Myndigheternas kvarnar maler inte alltid så långsamt som man ibland haft anledning att misstänka. Jag själv har sällan eller aldrig haft någon myndighet som jag känt motarbetat mig, men det finns andra som jag känner mer eller mindre väl, vilka haft problem på ett eller annat sätt. Roligt att bli positivt överraskad, igen!

Vi firar och celebrerar, hela kvällen, helgen och livet.
Tror det blir fisk till middag i morgon, men det är inte hugget i en stenbit. Jag tänkte en glad lax på grillen, men det kan lika gärna bli kycklingben i ugnen. Eller något annat. Vädrets makter får säga sitt. Jag ska fråga mannen vad han tycker så småningom...

Sov gott och ha en fin lördag när du vaknar!
(Hörs i morgon Lotta Love)

1 kommentar: