Fröken eller fru? #blogg100 #bloggswe

033.
Skärtorsdag. Ja, jisses vad tiden går! För trettio år sedan gifte jag mig med mina barns far. Jag var väldigt gravid och hade en blå klänning som såg ut som en spinnaker på mig. Inte hade vi råd att köpa nytt bara för att vi skulle åka till rådhuset, så jag fick mormors gamla avlagda klänning. Jag såg tantig ut i mitt nyfriserade hår, tur det regnade så att lockarna raknade lite under den utflykten.

Jag gick fortfarande i gymnasiet och den blivande barnafadern låg i lumpen, så vi passade på när vi hade några lediga dagar på grund av påskhelgen. Min klassföreståndare fru Yhland hade en ovanlig vana att kalla oss fröken Strandberg, fröken Karlsson och så vidare. När jag kom tillbaka efter påsklovet, tilltalades jag fru Thornberg. Lite konstigt kändes det allt...

Fast det var väl den allmänna meningen på skolan att jag var konstig, dels för att jag blev på tjocken och inte "gjorde något åt det", dels för att jag valde att gifta mig så ung. Vi trodde nog båda två att det skulle vara vi för resten av våra liv och tyckte det var lika bra att få det överstökat innan bebisen kom. Praktiskt att alla har samma efternamn och så, liksom.

Således var jag knappt nitton år då och min förstfödde fyller alltså snart trettio. Det är ju otroligt vad snabbt tiden går! Det var ju nyss han var en liten bebis. Mycket vatten har flutit under broarna trots allt, så det där med att tiden flyger är väl som vanligt relativt överdrivet.

Apropå tiden så är det dags att förbereda lunchen, som blir en blomkål- och broccolisoppa. Katten Compiz kommer att bli glad, för kokt blomkål är en favorit. I princip allt är hans favorit i och för sig, men grönsaker är antagligen bättre än ost och cf.

Jobbar 14-22 idag och jag hoppas att det blir lika mycket att göra som sist kvällspass, för då känns det iallafall som om tiden går snabbare.
Ha nu en härlig dag och njut av lång ledighet, du som kan!

PS. Grattis moster Majan!